Börja om

Emeilie och Johan har det bra ihop- om det bara inte vore för hans svartsjuka.
Jämt ska han veta exakt vad hon gjort, med vem och var, och hans oro och tvivel leder till långa och svåra konflikter dom emellan.
På en födelsedags löser sig plötsligt problemet.

Det lyser i köksfönstret och hon får lust att bara vända om.
Han sitter uppe och väntar på henne, hon vet ju vad det betyder.
Impulsivt vill hon fly tillbaka till taxin och vännerna hon kom ifrån, och samtidigt vet hon att han redan tycker att hon är sen.
Hon sväljer, tar trappan upp för att vinna någon minut, och smyger sig in i lägenheten.
- Hallå där, är du fortfarande uppe..
- Hade du hoppats på att jag sov eller?
Johan kisar misstänktsamt och går henne tillmötes.
Hon skakar på huvudet, drar tyst av stövlarna och kappa och tänder i hallen.
Han ser sömnig och blek ut där han står, hon är också tröttefter en lång arbetsdag på sjukhuset och sen en glad men stimmig middag på storgatan.
Fast det som verkligen tröttar och sliter på dom båda är det som kommer nu:
- Var ni bara tjejer som var ute?
Upptakten är ofta desamma.
- Älskling det var ju en tjej middag.
- Men var i lokalen satt ni?
- Vadå då?
Hon tittar undrande och han gör en besviken grimas.
- Jag gick förbi vid nio tiden men jag såg inte dig.
- Vadå smyger du på mig nu också?!

Forts följer...